Samma lika?

Tiden står stilla i förhållande till livet.
Stampar på samma ställe, upplevelsen är att jag inte kommer någonstans i hamsterhjulet förutom runt runt, och så tar vi ett varv runt igen, och igen.

U spin me round

Samma ekorrhjul som sist.  Fort går det flera år, och kontentan är densamma.

Som att det inte var kallt nog inomhus?

För andra gången när jag kommer hem, inom loppet av några veckor, har hunden öppnat balkongdörren.
Öppna gick ju bra, men att stänga den? Hm, det är lite mer knepigt så därför är det bättre att krypa ner i sin koja igen - där det är varmt och skönt.
De stackars blommorna får verkligen veta vad det innebär att tuktas. Tur att jag inte lämnade lägenheten länge, och tack gode att det bara är någon ynka minusgrad ute.
Nu blir det till att klura på en rejäl låsning av dörren, så får vi se om den just nu billiga hunden lyckas få upp det också.


Under tiden jag var borta, lekte jag världens bästa moster och hämtade systersonen på förskolan. En glad överraskning bevisligen, det är ju tur att ungen gillar mig. Man får vara glad så länge det håller, om ett par år till så är det nog annat ljud i skällan... ;)

Vinterns vinter

Aldrig tidigare har jag väl brytt mig speciellt mycket om att vintervägarna verkligen är vintervägar. Har aldrig kört speciellt långt (med norrlandsmått mätt), men i år är det andra bullar.
Att i tjänsten köra minst 26 mil fram och tillbaka, på ishalkiga/slaskiga/moddiga vägar - det är minsann en upplevelse det.


Sen att bilen inte pallar med, var ju också en historia.
Varenda gång det bär iväg, så går den sönder - i princip. Nu är det tredje gången den är inne på lagning för oljeläckage (tätningar som bryter samman och packningar som inte håller), ska bli intressant och se om de får till det den här gången. Jag tvivlar.
Längtar efter sol, vår och värme. Inte snöhögar där det gömmer sig små renrumpor som är svåra att se genom vindrutan.


Utöver det är jag rastlös i mitt eget skinn. Gått ut med hundarna, dundrat musik på hög volym. Packat resväskan och alla jobbgrejor som ska med. Borde ha gått och lagt mig för länge sedan, om jag ska ta mig upp i tid imorgon - men det vill sig inte riktigt. Tror denna vecka kommer att bli lång, kanske tom längre än förra - om möjligt.

Sova?

Kan inte sova.... Tankarna rusar. Önskar d gick att stänga av! Beslutsångest, stress och 1 dag kvar till semestern står på agendan. Hur fan ska detta gå ihop? Varför ska människan överhuvudtaget ha ett känsloliv? Fy.

It rains ´cus u r sad baby

Ibland har jag dagar, jag önskar att jag inte hade.
Livet har grundlurat mig, allt som kan gå åt skogen gör det.
Ingenting känns roligt, allt känns svårt.
Ledsamhet och besvikelse, oavsett vad som händer eller vad som sägs kan ingenting rätta till det som känns fel.
Ilska över att det inte går att kontrollera det jag känner, ilska över att jag inte kan bestämma mig för att INTE ha den här typen av dagar.


Jag har tur som inte har dem ofta, det är ett som är säkert.

Today...

Today, I felt mentally ill.
The breathing was hard and the air stood still.
My focus was blurred and my eyes were red, my legs were pounding and my soul felt dead.