Kan man vara helt säker på att man är kär i personen, och att man inte är kär i kärleken?
Om man kan det, hur kan det då komma sig att man aldrig upplevt "äkta kärlek" förrns man träffar den "rätta"? Vad var det då man upplevde tidigare, undrar man.
Det jag inte lyckats komma underfund med, är hur man kan vara så duktig på att lura sig själv? Förnekelse heter det visst.
Förhoppningsvis lär man av sina misstag, går vidare och gör aldrig om dom. Just det, förhoppningsvis.
Det kommer alltid en morgondag, vare sig du är med eller ej.
Utmaningen för mig, blir att inte glömma bort, att livet inte är ett Nintendospel (jag återkommer angående Nintendospel vid ett senare tillfälle, snart är nämligen väntan över)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar