fredag 27 augusti 2010

Hur var det nu, egentligen?

Kikade på Inception i torsdag.... hamnade otippat på samma bio som syrran och hennes bästa vän. De vinkade frenetiskt (satt ett par rader bakom oss) Det tog ett tag innan jag såg dom.... ;)
Framför oss hade vi Foki med pojkvän. Jag lägger ingen värdering i vare sig det ena eller det andra, men jag kan krasst konstatera att det kostar på att ligga på topp, om man ska få ett pris som Årets chicaste bloggare 2010.
De såg ut att vara ett lyckligt par... han, hon... och hennes dator.

Det bästa med filmen var musiken, den var mäktig. Hans Zimmer är ett geni. Bevisligen är jag inte ensam, kryllar av upplagda klipp på U-tube med positiva kommentarer. Valde musik från när de är i Mombasa och hämtar upp den, för mig, läckraste karaktären.



Min biogranne tyckte filmen var sådär. Den var förutsägbar och "Hollywood-förstörd" Jag håller med om att den var förutsägbar, men det störde mig inte det minsta. Mäktigt, helt enkelt... ;) Dessutom fick vi en gratis biobiljett eftersom filmen var försenad, så kan det gå! 

Imorrn kommer släkten förbi på tårta, men vad är det för sak att fixa i ordning en tårta nu när vi har elvisp?
Japp, köpte en på ICA idag. Jag fick bara resignera och inse att det är en sån där "bra och ha grej", som alla hushåll MÅSTE ha i tidsbesparingssyfte, dyr var den också... urk.
Det tog 29 år innan jag köpte den, men nu är den använd. Efteråt låg den på köksbänken och stirrade på mig, anklagande. Till slut stod jag inte ut, skyndade mig att rengöra den (grädde överallt, sambon vispade glatt i hela köket) och stoppade in den i ett skåp. Hoppas jag slipper se den fortsättningsvis, vi är inte vänner.

Aahh, vi avslutar med lite mer musik från Inception. Denna passar min sinnesstämning efter alla möten på jobbet idag. Jag orkar inte längre känna pepp efter alla turer som varit, tyvärr. Det värsta av allt är att ledningen fortfarande inte inser att resignation också är en reaktion. Jag tror aldrig jag har varit så förbannad, och uppgiven samtidigt. Å andra sidan torde den känslan inte vara så obekant för mig, efter de senaste åren.
Jag har gjort allt jag kan; öppet, ärligt och med bästa intentioner. Nu får någon annan ta över.

Inga kommentarer: